Hästekasen Gård
- tillbaka till naturen
ATT ODLA SIN TRÄDGÅRD
- vägen mot permakulturell odling
Jag köpte mark 2010. En inaktiv gård med skog och en hektar av åker. Jag trodde att odling handlade om att plöja och sedan kasta ut frön och sedan vattna, för att slutligen senare hämta maten från fälten.
Jag hade fel.
Jag fick först lära mig att ett fält kunde vara:
Äng, där djur betar.
Vall/slåtter, där hö odlas som tas in som vintermat till boskap.
Åker, där bönder odlar mat.
Jag hade vall och fick snart lära mig att, vall ska gödslas ibland, och ny-sås med några års mellanrum. D v s tillföra näring och plöja upp och så med nya frön.
Mitt intresse var frukt, bär och grönsaker, men även testa djurhållning för att förstå hela kretsloppet och traditionellt gårdsliv från tidigt 1900-tal.
Jag förstod efter att ha satt spaden i jorden att jord är något mycket komplicerat. Min såg ut som lera. Och jag förstod att det inte bara handlade om jord, frön och vatten. Det handlade om resurser: pengar att investera, kunskap, sociala resurser i form av grannar/besökare.
En odlingsvän sammanfattade nybyggarens behov så här:
Kunskap, Mark, Redskap, Bostad, Grann-bönder som delar med sig av gödsel (och annat), Mentorer, Stängsel (mot vilt som vill äta dina odlingar), Frön/sticklingar, Vatten och slutligen mycket vist påpekat: det tar 2-6 år att komma igång med odlingar så du behöver något att leva på under de åren.
En strid ström av besökare som stannade kortare och längre perioder bidrog hela tiden med sitt arbete och sina kunskaper. Bl a Ninna Kofod och Klara Hansson (den senare utbildar i permakultur), samt ca 50 stycken wwoofare, couchsurfers och helpexare.
PLANERA
Jag började observera och läsa och lyssna. Jag gick en kurs i permakultur odling. Jag såg filmer om Sepp Holzer i Österrike.
Jag funderade på olika odlingsplatsers beskaffenhet. Jag funderade på odlingsmetoder.
Grann-bonden sa: Dränera och kalka.
Sakta förstod jag att bristen på vatten inte var ett problem, utan det faktum att det här regnar mer än det evaporerar. Vatten måste ständigt ledas bort, de flesta växter vill inte stå i vatten.
Jag förstod kanske det viktigaste, att jag måste jordförbättra, det är jordens kraft som överförs till växten. Vad saknade min jord? Grannbonden tyckte jag skulle kalka, vilket stärker "strukturen" och höjer PH värdet då regnet hela tiden försurar jorden. Olika växter trivs i olika PH.
NATURENS VILJA - SKOGEN
Min viktigaste lärdom kom sakta. Naturen utan människan blir alltid en skog. Skogen är det naturliga tillståndet. Och till det kommer insikten att naturen inte skapar monokulturer.
Ett ekosystem i balans är ett med många växter och arter. Mångfald!
Jag beslutade mig för att inte bara odla/gynna matväxter, utan också andra växter. Växter som kan kallas "stödväxter" - deras egenskaper stöder matväxterna. Jag vill ha djur med i mångfalden, framför allt bin, som är mycket effektiva med att pollinera växter.
För att få olika växter och fler djur att trivas, anlade jag dammar. Grodor, ormar, maskar, insekter, fåglar - allt fyller en funktion och gör ekosystemet (vari min matproduktion ska ingå) mer hållbar.
TÄCKODLING
Med tiden växte förståelsen att täckodling inte bara var ett litet "tillbehör" som odlingsmetod, utan en hörnsten. Minns att naturens grundläggande tillstånd är skogen med en mark under som är täckt. Marken är aldrig bar, antingen växer något, eller så är den täckt, i skogen av förna, nedfall från träden som skapar ett lager som förmultnar. Skogen gödslar sig själv.
Om jorden lämnas bar, så läcker näring upp i luften, jorden under mår inte bra, och så sprids snabbt det vi kallar ogräs, ofta gräs. Här följer olika sätt att täcka jorden:
- Löv
- Halm
- Hö/ensilage (kan fröa av sig och skapa "ogräs")
- Tidningar/papp
- Väv
- Plast (solen gör plasten skör med tiden och den faller sönder och kommer i jorden)
Täckodling kan ses som motsatsen till att plöja och vända upp och ner på jorden (men inte nödvändigtvis). Att plöja upprör jorden och bör endast göra om man ska bryta ny mark eller börja med något nytt odlingsystem, som att bryta en vall. Men även då kan täckodling användas, helt enkelt täcka marken/växterna och medan den förmultnar odlar man ovanpå. Att starta odlingsplatser kan ta två år innan de har funnit sig till rätta. Jag fick lära mig tålamod.
KRETSLOPP/ NÄRING
In stor insikt var att jag inte bara kan ta det jag vill ha från odlingen, jag måste ge något tillbaka. Jorden, solen, vattnet skapar en "frukt" som innehåller näring, när du tar den måste du ge något tillbaka - gödsel.
Vårt urin/avföring innehåller massor med näring (det mesta finns i urinen, 80%) . Jorden/floran behöver näring för att leva. Jorden lever. Men gödsel från djur/människor innehåller bra och dåliga bakterier - gödselns kvalitet och hur länge den legat är viktigt. Jag fick gödsel från en ekologisk gård - d v s djuren hade bara ätit naturlig mat för dem: gräs.
JORDFÖRBÄTTRING
I jorden finns massor med liv. En stor insikt kom när jag såg en film där man såg fåglar följa en plöjande traktor som vände upp massa djurliv som fåglarna åt: maskar, larver e t c som lever i symbios med jorden. En film 40 år senare följdes inte traktorn av en enda fågel.
Jag har inte gjort någon jordanalys - utan chansar intuitivt med att förändra en del av min jord genom att plöja, plöja, harva och sedan till den leriga jorden tillföra: Krossade musselskal, kogödsel, gröngödsling, biologisk material, tång, aska, urin, avföring.
Gröngödsling handlar om att odla vissa växter man låter stå och förmultna på platsen.
KOMPOST
Detta kan man säga mycket om. I grunden handlar det om att spara allt biologiskt material och låta det förmultna till (näringsrik) jord. Kött, fisk och stekt mat anses inte så lämpligt, men allt biologiskt förmultnar, speciellt löv, kvistar, gräs, skal... detta är/blir gödsel.
På detta temat kan man prata om jordisering, att helt enkelt gräva ner kompost nära t ex ett fruktträd man vill ska få mer näring närmare rötterna. Om detta vet jag inget, men har ändå testat.
VÄXELBRUK/VÄXTFÖLJD/TRÄDA
Jordbrukare har i årtusenden insett att om man odlar samma sak på samma mark, tar just den växten bort en viss typ av näring och den platsen får "bristsjukdomar". Jorden utarmas och växterna blir svaga. Det finns smarta sätt att odla saker i en ordning som gynnar nästa gröda och låter jorden återhämta sig. Att låta jorden gå i träda ibland är en metod, helt enkelt inte ta ut något under ett år. Växtföljder kan vara så långa som 6-8 år, innan samma gröda kommer tillbaka.
En volontär på gården (Johanna) föreslog en sådan här växtföljd på en nyanlagd "bädd":
År 1: Bönor och ärtor + stödväxter + gröngödsling +täckodling (klöver) - dessa tillför näring.
År 2: Olika kål, pumpa, lök (och stödväxter) - dessa slukar näring.
År 3: Rotfrukter + stödväxter + täckodling
År 4: Potatis, jordärtskocka + bönor mellan raderna
Man kan tänka sig att man efter några år byter plats på betesäng och odlingsåker.
Värt att veta är att varje enskild växt har sina egna högst specifika behov vad det gäller: sol, värme, ljus, vatten, näringsämnen, jordsort e t c. Ofta begränsas tillväxten av just en faktor eller ett näringsämne.
METODER
Till slut måste man bestämma sig och bara börja. Helt enkelt testa. Kombinera alla de lärdomar nämnda ovan. Här finns några "metoder" vi testar här:
- Åker - plöja
- Växthus
- Höjda bäddar
- Hugelkultur
- Varmbäddar
- Skogsträdgård (perenner)
Växthus
Poängen med växthus är att man kan höja temperaturen, odla andra värmekrävande växter, börja tidigare på året, man kontrollerar vattenmängden och slipper djur som äter växterna.
Höjda bäddar
Poängen med höjda bäddar är att vattnet rinner undan, det är enklare att se var matväxterna finns, man stoppar vinden, kan skapa små fickor för sol/värme, odla ovanpå befintlig mark och syssla med varmbäddar och hugelkultur.
Varmbäddar
Värmen kommer från gödsel som brinner (bryts ner och skapar värme). Man kan t ex lägga ut kartong eller tjockt med tidningspapper och ovanpå det kvistar och därovan gödsel och sedan jord att odla i. Växterna väljer då själva hur djupt de vill söka sin näring och i botten är det luftigt och syre kan komma till och ett mikrobiotiskt liv kan formas - d v s en levande jord. Och bädden blir varm, vilket vissa växter gillar.
Hugelkultur
En höjd bädd med stockar i botten och jord ovanpå. Idén här är att i grunden ha biologiskt material som som sakta förmultnar och ger näring till det som växer ovanpå.
Skogsträdgård (perenner)
Nå, då är vi tillbaka till inledningen - skogen. Det finns de som menar att vi kan skapa matskogar som är stabila och lättskötta och fyllda av s k perenner (växter som självsår sig eller finns kvar år efter år t ex fruktträd och bärbuskar.
Forest gardens, skogsträdgårdar. Det äldsta försöket i Sverige finns sedan 2004 i Holma, skåne.
På Hästekasen Gård ska vi testa allt ovan.
Hästekasen Gård

Kurser i permakultur på en gård vid havet i Bohuslän. Modern ekologisk odling i realistisk miljö. Vi genomför samtidigt andra moment som förekommer på en gård: kompostering, jordbearbetning, trädfällning, barkning e t c. På gården finns även vilda och tama djur. Övernattning och mat på platsen.
Bo på lantgård, öppna gårdar, odling, självhushållning, permakultur, design, trädgård, permakultur, ekologisk odling